Maike Dörries - Månedens oversetter for juni og juli 2017

Hvordan endte du opp som oversetter av norsk litteratur?
Jag började lära mig svenska som teenager efter flera familjesemestrar i Sverige och en svensk kärlek, som tyvärr inte överlevde sommern. Men det gjorde i alla fall kärleken till det skandinaviska språket! Vid 18 års ålder skickade jag mycket blåögd mitt första översättningsprov (Gösta Knutssons Pelle Svanlös) till de största barnboksförlagen i Tyskland, som det då inte blev någon bok av – men som jag tretton år senare fick översätta som barnopera! Några år tidigare hade jag under min studietid i Göttingen lite bättre organiserad startat min översättarekarriär – tack Gabriele (Haefs) för det första översättningsjobb i en av dina skandinaviska antologier!!! – och gjort flera praktik på olika barnboksförlag.
Efter större och fler översättningsprojekt, spesialisering på barn- och ungdomsböcker och översättar-seminarier i Rendsburg uppstod så kontakten till NORLA och genom NORLA kontakter till norska förlag och översättarekollegor och den norska bokmarknaden.

Efter min första norsk översättning 1997 av Øystein S. Zieners JEG? sa Ole har det blivit nära hundra norska titlar, fortfarande många för barn- och ungdom (bl.a. Nesbø, Lund Eriksen, Torseter, Kaldhol, Fretheim, Anne Holt), men också krim och thriller och romaner (de flesta i teamarbete med Günther Frauenlob: Nesbø, Egeland, Enger, Wiik, Tvedt, Aust), och kokböcker, syböcker (Tildas hus), fakta (Myskja: Hjertet mitt har ikke demens).

Kan du gi et eksempel på en oversetterjobb som var spesielt vanskelig eller spesielt morsom?

Vanskelig var Audun Myskjas bok om demens och Alzheimer. Inte bara på grund av de många facktermer, som krävde en hel del research – även om Myskja skriver på ett väldigt begripeligt sätt för icke medicinsk utbildade anhöriga och vårdspersoner -, men framförallt för att ämnet gick djupt under huden och kan träffa var och en av oss, när som helst. Och om man då inte har nån person, som är angelägen att man får den bäst möjliga vården …
Den boken efterklingade i alla fall väldigt länge och gav mig somnlösa nätter. Som också några krim eller thriller gör.
Spesiell morsomt däremot är Jo Nesbøs Proktor-böcker – jag älskar hans politisk okorrekta fantasi och den totala anarkien i hans barnböcker och de komiska ordkreationer! Günther Frauenlob och jag håller just på med översättningen av femte bok Kan Doktor Proktor redde jula? – skoj på hög nivå från pärm till pärm!

Finnes det et norsk ord eller uttrykk du synes mangler på ditt språk? Eller et ord/uttrykk på ditt språk du lengter etter å få bruke når du oversetter fra norsk?
Det finns de många spesiella norska uttryck för t.ex. maträtter (brunost, kransekake, fiskeboller, blodpudding etc.) eller kulturella fänomen (17. Maj, blå-rød-grøn-svartruss, sånger, psalmer eller barnvers etc.), som ofta transporterar bestämda och känsloladda associationer för den norske läsaren, som inte alls löser ut nånting eller liknande minner och känslor hos en tysk läsare.

Därtill hör för mig också de många dialekter, som i norska texter ofta är karakteriserande, där problemet inte är förståelsen, men att hitta den akkurat rätta motsvarigheten på tyska. Men just de här knepiga frågor gör ju vårt jobb till ett omväxlande och pirrande detektivarbete : att hitta en lösning för varje ny kontext, ett träffande ord eller uttrykk – gärna med hjälp av kolleger, redaktörer, författare …

Er det forskjell på å oversette for barn og unge og på å oversette litteratur for voksne? Tenker du som oversetter annerledes når du oversetter for voksne?
Rent översättningsteknisk ser jag ingen forskjell mellom översättningen för barn och unga eller för vuxna. Det gäller att överföra författarens röst och berättarstil, stämmningen, innehållet, att sätta sig in figurernas (eller författarens) tänkande, se handlingen genom deras ögon…
Men naturligtvis är texter för barn, (ju yngre desto mer), ofta kortare, språkligt enklare och inte så komplex i handlingen som vuxenböcker. Och jag måste hela tiden har i bakhuvudet, att det är texter, som är skriven av en vuxen, som sätter in sig i ett barns värld och berättar ur ett barns perspektiv. Det är kanske det lilla extra, som skiljer översättningen av barnböcker från resten …

Du er en meget erfaren oversetter med godt over 200 titler bak deg. Hva har du lært underveis?
Att jag har den tänkbart bästa jobben som finns!
Visst har jag blivit mer rutinerad med tiden, men jag sluter aldrig å lära mig nåt nytt. Jag har lärt mig mina styrkor och mina gränser och att översättning av litteratur aldrig kan bli ersatt av maskiner.
Och jag har lärt mig hur ovärderligt ett stort nätverk och personliga kontakter till kolleger och författare och landet är. Tack NORLA, som hela tiden backar vårt arbete!!!

Hva er det beste med å være oversetter?
Att det är ett otroligt livligt jobb utan stillestånd nån gång.
Jag lär meg nya röster hela tiden, nya ämnen, jag träffar nya spännande människor, får gränsöverskridande inblickar i fiktiva världar som jag aldrig skulle få in real life.
Och jag får bidra till att göra skandinavisk litteratur, som jag tycker är viktigt eller som helt enkelt tycker om, tillgängligt för tyska läsare.
Det känns stort.

Har du en spesiell norsk bok som står ditt hjerte nær? I så fall, hvorfor er den spesiell for deg?
Min „hjertebok“ er Endre Lund Eriksens Den sommeren pappa ble homo!!!

På sista sidan står det en tack till „Maike Dörries, min tyske oversetter, for den første setninga og ideen. Uten deg hadde det ikke blitt noen bok!“
En sommer på Gotland hittade jag i en gästbok på en café-do en anteckning av två tjejer: Sommaren på Gotland var toppen, dumt bara att våra pappor blev homosexuella …
Vilken inledning till en barnbok!!! Jag funderade länge på, om det här var ögonblicket jag själv skulle börja skriva eller om det kanske fanns en tysk författare, som jag kunde tänka mig som skribent för en sådan historia… Jag kom inte på nån tysk författare och beslöt, att jag gör ett bättre jobb som översättare… Men sen tänkte jag på Endre Lund Eriksens böcker om Pitbull-Terje, som jag hade översatt till tyska. Han har precis den riktiga tonen, tänkte jag. Och på en gemensam läseresa lite senare i Berlin och på bokmässan i Leipzig gav jag honom den första meningen och han tog begeistrad emot den. Och skrev den perfekta boken till den, som jag tycker! Full av humor, pricksäker, mothårs, respektfull! Och jag fick efter en ikke så liten odyssé (men det är en annan historia) översätta boken som jag hade idén till :-D !

Les mer
Et utvalg av Maikes oversettelser er registrert i Nasjonalbibliotekets database, Oria. Ta en titt på dem her.

Du kan også lese mer om Maike i denne tyske Wikipedia-artikkelen.

Maike ble i oktober tildelt NORLAs oversetterpris 2017. Les mer om dette her.

Les flere intervjuer i NORLAs serie
Intervjuserien “Månedens oversetter” startet i 2015 og du finner alle intervjuene samlet her.